Brandförsäkringsbrev N:o 4647 från år 1862 å gården 45 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 78 från år 1841 å gården 127,128 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 30613 från år 1911 å gården 127,128 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 39182 från år 1919 å gården 127,128 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Historia
År 1837 lät handlanden och senare vicekonsul Simon Anders Wendelin bygga detta affärshus på Strandgatan 38, som numera också använder adressen Salutorget 1. Han byggde även de flesta andra byggnaderna som funnits på gården.
År 1862 togs gården över av sonen Otto Wendelin och efter Wendelins konkurs år 1887 övertogs gården av handlanden Konrad Sundman. Mellan åren 1918 och 1981 fanns Föreningsbankens kontor i denna byggnad. Staden förvärvade byggnaden år 1981 och år 1984 kunde stadsbiblioteket flytta dit.
I vindsvåningen har Kristinestads sjöfartsmuseum egna utrymmen för sina föremål. I källarvåningen finns det i dag en restaurang. Stadsbiblioteket förfogar över hela bottenvåningen.
De Wendelinska gårdarna fotograferade i slutet av år 1974
Wendelinska huset ca.1930. Gården hade egen strand. Nina Stendahls samlingarHelsingfors aktiebanks hus, samt Wendelins, ca. 1940-tal. Helena Lundman-Evars samlingar
Byggnadshistoria
Gården Nr 127, Wendelinska gården är en av de första gårdar av ick-karolinsk typ, där släktskapen med stugtyperna (enkelstugor, parstugor etc.) knappast kan skönjas. De pilasterförsedda fasaderna påminner om empirens strävan till tredelning av byggnadskroppen. Väggarnas bärande funktion understrykes här inte mera av kroppningar vid hörn och mellanväggar, utan av stilelement som lånats från sydligare breddgrader. Det var övergången från utknut till slätknut som underlättade detta. Per-Olof Jarle
Bostadsbyggnaden längs Strandgatan som nu är borta byggdes 1832. År 1834 var huset inte ännu brädfodrat eller målat. Huset hade nävertak. Den nya huvudbyggnaden vid torget byggdes 1837 och byggdes antagligen år 1837 ihop med huset längs Strandgatan genom att en byggnad med tre rum uppfördes mellan dem. År 1840 nämns att hela huset är brädfodrat och målat med gul oljefärg. Huset längs Strandgatan hade framtill 1846 utvidgats norrut med fem rum.
År 1850 tillkom en tillbyggnad av bräder med ett rum till samt veranda. Denna fanns kanske i hörnet i vinkeln, men är riven sedan länge. År 1861 byggdes två verandor på östra sidan av huset längs Strandgatan. På huvudbyggnadens norra sida byggdes 1862 en veranda. År 1887 gjordes ändringar i gårdsfasaden där två ytterdörrar tillkom på torgsidan och en dörr avlägsnades från södra ändan av huset längs Strandatan och i norra ändan tillkom en. Inventointikertomuksia
Huset längs Strangatan revs år..
Bottenplan, Wendelinska huset. Ur Kristinestads byggnadshitoria, Per-Olof Jarle
Ritning till fasadförändring af boningshuset å tomten No 127,128 i 2dra kvarteret af kristinestadRitning till ombyggnad af boningshuset å tomterna No 127 & 128 i kristinestadRitning till ombyggnad af boningshuset å tomterna No 127 & 128 KristinestadRitning till ombyggnad af boningshuset å tomterna Nris 127 & 128 i Kristinestad
Brandförsäkringsbrev N:o 6551 från år 1867 å gården 184 i fjerde qvarteret af staden Christinestad
Huset byggdes 1821 och har förutom bostäder inrymt bageri, konditori och hattmakeri. Det grundrenoverades 1999.
Historia
Bostadshuset uppfördes 1821 av stock, brädslogs, försågs med pärtor och målades med flamfärg. Det innehöll nio bostadsrum, fyra kakelugnar samt två vedspisar. Här fanns också en veranda.
Uthusbyggnaden uppfördes 1861 delvis av stock, brädslogs och målades.
Gården hade brunn med ymnig vattentillgång.
Ägare och invånare
1830 bor skomakare Ephraim Dahlström och hans hustru Carolina samt färgareänkan Maria Enberg i huset.
1831 flyttar sjökapten Carl Fredrik Blomberg (född i 1785 i Åbo) och hans hustru Sofia Louise (född Hallberg 23.2 1819) flyttar in. Till familjen hör barnen Carl Johan Engelbrekt (född 29.8 1834), Carl Fredrik (född 1836), Carl Wilhelm (född 1839), Lovisa (född 1842) och Emil Oskar (född 1849).
1834-40 bor i huset också färgareänkan Maria Enberg (född 30.8 1769).
1865 är kapten Blomberg är död, i huset bor nu änkan Sofia Blomberg tillsammans med dottern Lovisa, pigan Greta, styrman Enoch Blomberg och sjömanshustrun Lena Krook. Sjökaptenens änka Sofie Blomberg bor kvar till åtminstone 1890, tillsammans med sin dotter, sin dräng och sin piga,
1885 ingår i hushållet också ”en karl”, 1890 heter pigorna Sanna och Mina. .
1870 Hyresgäster är 1870 kompositionsarbetaren Johan Tillgren med hustru Johanna och barn samt förra drängen Johan Öst med hustru Lovisa. Från 1875 till 1890 är också guldsmedsänkan Maria Lindros och sjömannen Johan Wilhelm Lindros hyresgäster i huset. från 1890.
1890 Från 1890 till åtminstone 1900 är bagaren Kj Kleinberg och hustru Lovisa samt pigorna Sofia Haanpää och Maria Kulla hyresgäster liksom sjömansänka Katarina Lindros och ett barn är hyresgäst plus guldsmedsänkan Maria Lindros hyresgäst i huset.
1905 bor bageriänkan Lovisa Keinberg, pigorna Sofie Haanpää och Maria Välikorpi, sjömansänka Katarina Lindros med dotter Elsa, jungfru Fredrika Groop samt tyska undersåten musikern Frans Otto Grützmacher i huset.
1910 ägs huset av kapten Oskar Blomberg (49) och hans hustru Marie (82), som har en dotter. Hyresgäster är tjänarinnan Sofia Haanpää, arbetaren Nikolai Toppala med hustru Lydia och en dotter, arbetaren Abel Kääräinen med hustru Anna. Johan Aalto med hustrun Anna,arbetaren Ville Järvinen med hustru Helmi, arbetaren Karl Vahlros med hustru Eva samt smeden August Koski med hustru Selma.
1915 bebos huset av bläckslagaren Jaakko Sandberg med hustrun Maria, sonen Karl (slagrörd) och dottern Tyyne. Hyresgäster är sjöman Otto Erland Sandberg, tjänarinnan Sofia Haanpää, bagerskan Marie Niemelä med dotter Ida Elisabeth, Justina Virtala, arbetaren Juho Jaakko Kivelä med hustru Maria, änkan Marie Hemming, arbetaren Erik Nousiainen med hustru Helmi och arbetaren Juho Mustoniemi med hustru Ida.
Brandförsäkringsbrev N:o 37320 från år 1920 å gården 132 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 37320 från år 1920 å gården 132 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Huset på gården, uppfört 1873 av handlaren och skeppsredaren C. E. Carlström som bagarstuga, mjölmagasin och fruktkammare.
Historia
Tomten har tillhört konsuln, redaren och kommerserådet Carl Emil Carlström (1818-1889) och hans son redaren, kommerserådet och bankiren Alfred Carlström (1851-1910). De var tongivande för det ekonomiska livet i Kristinestad under sjöfartsepoken. De hade också inflytande på riksnivå: Alfred var bl.a. lantdagsman. Bagarstugan ingick i en helhet med flera bostadshus, uthus och magasin i väst-östlig riktning ner till Norrfjärden. Carl Emil Carlströms ståtliga bostadshus låg där våningshuset i tegel finns idag. Av helheten återstår idag Alfred Carlströms bostad, nuvarande Brahegården på Östralånggatan, Strandgatan 41d (huset vid gatan) och 41c. https://www.brahegarden.com/historia/redarrummets_historia/
Fram till 1889 vistades Carlströms kontorister och kunder tidvis i huset och ett rum är fyllt med namnteckningar andra inskrifter. Många utförde sitt livsvärv i Kristinestad, men andras öden har spårats till Kauhajoki, Alavo, Hogland och Boston.
Alfred Carlström tyckte om att färdas med fyra hästar spända för sin vagn och anställde yrkeskuskar från Stockholm. En sådan var Oskar Leonard Nilsson, vars familj blev de första invånarna efter renoveringen till bostadshus 1900.
En annan invånare (1917-1923) var Emil Weckström, som 1907- 1915 var befälhavare på Kristinestadsfartyget s/s Hyllos, på sin tid ett av de största fartygen i Finland.
1873 Huset planeras som bagarstuga i en våning med fruktkammare och två boningsrum. Ritningarna godkänns i mars-april och huset uppförs samma år. Planlösningen är en för trakten traditionell parstuga med ett tillägg av en extra kammare. Enligt brandförsäkringsbrevet från november har huset fem rum, två kakelugnar i nischer, en köksspis med bakugn och inmurad gryta. Ursprungsfasaden har fyra sexrutiga fönster mot söder och saknar förstukvist. Fruktkammaren är ett 8m2 rum mot norr, utan fönster. Där har antagligen förvarats äpplen, men möjligen även citroner och andra exotiska frukter som Carlströmarna själva importerade. Enligt inskrifter på väggarna används det ena boningsrummet som mjölmagasin. Resterna av bakugnens fundament finns fortfarande kvar under huset 2021. Huset var målat grågrönt i slutet av 1800-talet.
1900 Huset renoveras till boningshus, får en förstukvist med trappa till vinden, ett falsat plåttak och nya T-fönster. Fasadbeklädnaden ändras inte. Planlösningen inomhus bevaras, och ett fönster tas upp mot norr. Vinden används som förvaringsutrymme.
Planteckning ur brandförsäkringsbrev år 1900
1950-70-tal I källaren byggs ett pannrum med tillhörande skorsten. Bostaden är uppdelad i två lägenheter, en ny skorsten uppförs och det ena köket får en tegelugn.
2020 Dränerings- och markarbeten. Plåttak, trossbotten, golv, el, vatten och avlopp byts ut. Tegelugnen, de icke ursprungliga skorstenarna och källarnedgången rivs. Den gamla bagarstugan inrymmer nu både kök och badrum, men i övrigt bibehålls den ursprungliga planlösningen och huset ser ut som år 1900.
Ägare och invånare
1873-1889 Ägare: Carl Emil Carlström Invånare: troligen skeppareänkan Sofia Pettersson f. 1828, Carlströms kontorister
1901-1903 Ägare: Alfred Carlström Invånare: kusken Oskar Leonard Nilsson 1866 och Wilhelmina (Mina) f. Hinds f. 1875, svenska undersåtar
1904 Ägare: Alfred Carlström Invånare: kusken Johan Axel Johansson 1875, svensk undersåte
ca 1906-1910 Ägare: Alfred Carlström Invånare: kusken Oskar Leonard Nilsson 1866 och Wilhelmina (Mina) f. Hinds f. 1875 och fyra barn, svenska undersåtar
1910-1911 Ägare: Alfred Carlströms konkursbo Invånare: arbetaren Johan Björs 1859, hustru Maria 1852 barn Aina 1890, Lydia 1892
1912 Ägare: fiskaren Johan Carlberg 1862 Invånare: tullförvaltaren Karl Axel Winqvist 1874-1937, hustru Elsa Maria f. Salvén 1888-1940, barn Karl Gunnar 1907-1946, Karin (senare von Schantz) 1906-2000.
1917 Ägare: Johan Carlbergs arvingar i USA Invånare: sjökapten Emil Weckström 1873-1937
1918 Ägare: sjökaptenen Emil Weckström
1923 Hovrättsauskultanten och skyddskårsordförande Emil Ingves, hustru Selma
1924-1928 Selma Ingves. Resandehem en kort tid.
1928-1935 Ägare: Henrik Ingves
1935- Ägare: Rosa Rosenqvist, drev matservering och café i huset vid gatan och hyrde ut rum till skolelever.
År 1768 byggde köpmannen Johan Parman ett tvåvånings köpmanshus av timmer i norra änden av kvarter 34 på Strandgatan 55 i första kvarteret i Kristinestad. Tre år senare Brädfodrades huset. År 1819 byggdes huset ut söderut till tomtgränsen och även denna del brädfodrades tre år senare.
Denna renässansbyggnad hade totalt 23 rum. År 1834 målades fasaderna med rödfärg och taket var av bräder och näver.
Enligt fotografiet nedan var byggnaden rödmålad fram till 1870-talet.
Kvaliteten på inredningen framgår av att de 15 rummen hade oljemålade bröstpaneler och franska tapeter på väggarnas övre delar. De övriga rummen hade tapeter av vattenfärg. Idag, när de flesta timmerväggarna är täckta av liknande tryckta papperstapeter, är det svårt att föreställa sig hur varierande situationen var i detta avseende för drygt hundra år sedan. Då saknade de flesta hem fortfarande helt väggbeklädnad, medan de rikare stadsborna hade ”franska” tapeter i sina exklusivare rum och vattenfärgade tapeter i sina mindre representativa. I början av 1800-talet hade till exempel Parmanska huset delvis ”franska”, delvis akvarelltapeter, medan hus nummer 135 vid samma tid hade akvarelltapeter i 8 rum och 3 rum var ”målade över trä”. I hus nummer 98, även det i slutet av 1840-talet, fanns det ”franska” målningar på väggarna. tapeter och tapetserade tak i 10 rum, medan åtta rum har akvarelltapeter. Hus nr 92 hade å andra sidan oljemålade canvastapeter i två rum och limfärgade papperstapeter i 11 rum på 1830-talet, medan två rum hade vattenfärgade canvastapeter. Medelklassen fick nöja sig med akvarelltapeter i några av sina finaste rum, som t.ex. borgmästarens änka, som 1834 hade akvarelltapeter endast i sin salong och sitt sovrum. Övergången till moderna tryckta tapeter med smala band började först efter mitten av seklet.
Vid renoveringen 1979 förvarades enligt Tapio Laitinen tapetprover i församlingens kassaskåp innan de förstördes, eftersom alla väggbeklädnader olyckligtvis revs ner innan väggarna putsades och brädfodrades. Varken dessa tapetprover eller några andra fragment har hittats trots eftersökningar.
Enligt brandförsäkringshandlingar från början av 1900-talet hade huset 13 rum på nedervåningen, varav två kommersiella, med utgång till gatan. I dessa rum fanns åtta kakelugnar och tre vedspisar. På övervåningen fanns 15 vardagsrum, nio kakelugnar och tre kaminer. Det är inte känt exakt vid vilken tidpunkt varje eldstad togs bort. Under rivningsarbetet inför renoveringen räddade en Kristinestadsbo två kakelugnar till sitt eget hem, som vid den tidpunkten var överblivna och på väg till deponi. De fanns i en lägenhet i söderläge på översta våningen i byggnaden. Här är bilderna, den ena fortfarande på sin gamla plats och den andra i sitt nya hem. Bifogat finns också foton tagna av samma person som räddar två dörrar från Parmanhuset. Dessa är i bättre skick efter mer än 30 år än de nya som ersatte dem under renoveringen.
Brandförsäkringsbrev N:o 6536 från år 1869 å gården 23 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 6636 från år 1867 å gården 23 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 9278 från år 1877 å gården 23 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 80 från år 1834 å gården 23 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 34775 från år 1916 å gården 23 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 37018 från år 1918 å gården 23 i första qvarteret af staden Christinestad
Ritning och Planteckning af en tillämnad bageribyggnad af tegelsten att uppföras å Bagarmästar A E Ekholms egande gård No23 i första qvarteretBeskrifning att få göra följande förändring å Fasaden af boningsbyggnaden å Gården No23 i första qvarteret tillhörig Bagaremästaren A E Ekholm Grund genomskärning och facad ritnignar 1868Ritning öfver ett Magasin och en Uthusbyggnad å tomten No23 i första qvarteret i KristinestadRitning öfver förändring af bodlokalens förflyktning å Boningsbyggnaden å gården No 23 i första qvarteret
Kapten Wilhelm Starcks utsmyckade hus på Nygatan 1 var det enda huset i Kristinestad med veranda i två våningar mot Stadsviken. Familjen bodde i huset fram till år 1935. Kapten Starck inredde ett rum som en kaptenshytt, kallat ”Kajutan”, med en takhöjd på 3,3 meter.
Bostadshus med slätknut, liggande panel, sadeltak. AI, MA
Bostadshus med slätknut från slutet på 1800-talet, nyrenässansfodring, fönsterfoder i jugend stil, sadeltak. A, MB
Slätknutad uthusbyggnad från 1800-talets slut. B
Brandförsäkringsbrev N:o 3843 från år 1856 å gården 209 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 29183 från år 1910 å gården 209 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 37708 från år 1919 å gården 209 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 40649 från år 1920 å gården 209 i första qvarteret af staden Christinestad
