Brandförsäkringsbrev N:o 12012 från år 1891 å gården 69 i första qvarteret af staden Christinestad
Huset uppfördes 1834 åt snickare Carl Skog med fru Maria. Tomten var delad åren 1847-1950 så att bagarstugan på gården, byggd 1826, hade skilda ägare.
Bastubyggnaden byggdes 1957 av Sigurd Engman som blev ägare till tomten efter att de två delarna återförenades till en gård.
Byggnadshistoria
Huvudbyggnaden
Boningshus i timmer från1834.
Bagarstugan
Boningshus i timmer med pärttak, rödmyllad lockläktspanel. Hust har 4 kammare som haft bl.a. två kakelugnar samt vedspis med bakugn. Därtill farstu och verand. Yttre mått:: 12 x 4,50 m.
Bastubyggnad
Byggd 1957 av Sigurd Engman
Byggnaden har bastu med tvättrum, vedlider, magasin och utdeass.
Uthus som revs
I norra ändan av tomten har det funnits ett långt smalt uthus byggt år 1880, med fähus, hölada, vedlider och bod. Byggnades yttre mått var: 14,40 x 2,70 (höjd 2,85)
Ritning till byggnadsförändring av boningshuset beläget å södra hälvten av tomten No 16 vid Vestra långgatan, 24 kvarteret, II:dra stadsdelen av Kristinestads nya plan
Ägare och invånare genom tiderna
1834 -1840 Snickare Carl Skog med fru Maria Marg.
1847 Gården delades i två delar
Huvudbyggnaden
1841 – 1854
Smeden Frans Bernhard Lind med fru Anna Marian.
1855 – 1868 Smedänkan Anna Maria Lind
1879 – 1898 Skeppardottern Maria Elisabeth Forsberg
1899 – 1949
–
Bagarstugan
1848 – 1854 Huset ägdes av Isak Carrén, men där bodde Johan Henrik Sjöblom med familj. Efter Carréns död övergick ägarandelen till styrman Johan Fredrik Söderberg.
1855 – 1872
Styrman Johan Fredrik Söderberg med fru Anna Lovisa.
1873 – 1887
Tulltjänsteman Johan Konstantin Malmberg med fru Kajsa Stina.
1888 – 1916
Tulltjänsteman J.K Malmbergs änka Kajsa Stina Malmberg med två barn från J.K Malmbergs första äktenskap (Emil Konstantin ja Anna Konstantia)
1916 – ?
Tullvaktmästare Emil Konstantin Malmberg med fru Johanna Forsman samt deras fyra barn (ur denna släkt kommer författare Thure Malmberg, vars farfar bodde i huset).
19xx – ?
Elin Malmberg
1950 Tomthalvorna återförenas till en gård
1950 – 1999
Polisikonstapel Sigurd Engman med fru Vernan och två döttrar.
Brandförsäkringsbrev N:o 4605 från år 1854 å gården 237,238 i fjerde qvarteret af staden Christinestad
Husets ursprungliga byggare är okänd i skrivande stund, men de befintliga handlingarna visar att gården såldes första gången 1853. Det såldes då av målarmästaren Johan Erik Stendahl. Sedan dess finns nästan alla originalhandlingar till huset bevarade hos nuvarande ägaren. All befintlig information bygger därför på dessa handlingar och deras bilagor. Huset har en källare av natursten som byggdes på 1800-talet och som fortfarande används.
Förutom målarmästaren Johan Erik Stendahl har bland annat bokföraren Karl Josef Grönlund, chauffören Gustaf Konrad Wuorinen och fru Hulda Martens varit ägare till huset. Familjen Martens ägde huset från 1917 till 1953, därefter ägdes det av familjen Sandelin. År 1953 köptes huset av nuvarande ägarens farfars syster Saima Sundberg (född Sandelin), som senare sålde huset till sin bror, polisman Tapio Sandelin. Tapio Sandelin var polis i Kristinestad från början av 1940-talet till början av 1960-talet. År 1990 köpte hans sonson huset och renoverade det för sin familj. Familjen bor fortfarande i huset.
Tapio och Elise Sandelinis famlj år 1946 ( Reino Sandelins album).
På gården fanns en bagarstuga fram till 1930-talet, som fungerade som bageri. I huset fanns en stor bakugn och en liten kammare. I stugan bodde på den tiden en familj på över 10 personer.
Lillstugan som fanns på gården på bild från 1950 -tal. I bild familjen Sandelins yngsta barn. Stugan fungerade bl.a. som bageri på 1920-talet.(Reino Sandelins album).Förslag till flyttning af eldstaden A till B samt anbringande af en kokspis med rör, C uti boningsbyggnade på gården å tomterne Nri 237,238 i fjerde kvarteret af Kristinestad tillhörig Handels bokhållaren Karl J. GrönlundFörslag till ändring i gårdsbyggnaden å tomterna No 237,238 i 4de kvarteret af Kristinestad tillhörande fru F. Krapeling
Byggnadshistoria
Huset är ett bostadshus byggt av timmer med en källare av natursten som är byggd på berget. Byggnaden har trossbotten och under golven finns luftiga förvaringsutrymmen. Byggnadens brädfodring ersattes delvis i början av 1990-talet. Huset renoverades av familjen Sandelin på 1950-talet och igen 1990-91, då all isolering i tak, väggar och golv byttes ut, fönstren byttes ut, taket byttes ut och en ny yttre veranda byggdes. Huset fick vatten och avlopp, och toaletter, badrum och bastu inomhus byggdes. År 2000 byggdes en ny uthusbyggnad på tomten, som rymmer kontor, förråd och garage. En innergård i sten byggdes 2005-2006.
Ägare och invånare
Före 1853
Gården ägdens av målarmästare Johan Erik Stendahl
1853
Gården köptes 13.10.1853 av Maria Lovisa Sjöberg av Erik Stendahli
1873
Maria Lovisa Sjöberg donerade gården 14.3.1873 åt sin fosterdotter Elisabeth Fock.
1901
Bokförare Karl Josef Grönlund köpte huset av Elise Fock´s dödsbo 5.8.1901
1902
Karl Josef Grönlund sålde huset åt kaptensfrun Fanny Kraepelin (se Krepelin, Casimir) 14.9.1902
1916
Kaptensfrun Fanny Kraepelin sålde gården åt chaufför Gustaf Konrad Wuorinen och hans fru Lydia Maria Wuorinen.
1917
Fru Hulda Martens tog över gården mot skulder av chaufför Gustaf Konrad Wuorinen och hans fru Lydia Maria Wuoriselta 2.1.1917
1934
konttorist Kurt Martens med fru Lempi Martens köpte gården av fru Hulda Martens dödsbo18.6.1934
1953
Björenborgaren, tandläkare Richard Sundbergs änka Saima Wilhelmiina Sundberg, född Sandelin, köpte gården av banktjänsteman Svea Sofia Martens och hennes syster kassörskan Hellin Magdalena Norrgård och hennes man maskinkontrollör Caj Ernfrid Norrgård 29.9.1953
1957
poliskonstapel Tapio Alexander Sandelin köpte gården av sin syster som flyttat till Amerika
1991
Tapio Alexander Sandelins sonson Sam Alexander Sandelin med fru Paula Päivikki Sandelin köper gården 4.10.1990. De bor fortfarande kvar i gården.
Saima Sundberg med syster Tyra i början av 1950- talet (bild ur Reino Sandelins album).
Galleri
Bild från 1950-talet (Reino Sandelins album).Foto från kvarnbacken 1950 -talet. Huset syns i bakgrunden. I bild familjen Sandels karlar. Bild ur Reino Sandelins albumi.Tomtkarta 1934Byggnadsritning från år 1916.
Text: Paula och Sam Sandelin, editering o översättning från finska Dag Björklund
Gård nr 48 i första kvarteret sträckte sig ursprungligen till Lillgränd, nu känd som Kattpiskargränden. Gatulängan på detta hus byggdes 1820 och är det äldsta huset på gård 48 och byggdes kanske av sjömannen Erik Lindbom med fru Maria. Huset har en 60 cm hög stenfot som nu ligger helt under gatunivån. Huset ägdes av Johanna Bergelins familj från 1871 till 1954, i 83 år.
Gården har i praktiken varit uppdelad i två delar sedan 1840 ungefär, och är nu uppdelad i fastigheterna 122-13 och 122-12, Västra Långgatan 26 A o B.
Byggnadshistoria
Enligt försäkringsbrevet daterat 1.12.1861 ägdes gården (södra halvan av gård 48) av skeppareänkan Catarina Lovisa Röösgren.
Byggnaderna numrerade enligt plantecknigen nedan är:
Gatulängan är enligt detta försäkringsbrev uppfört av furu och grantimmer år 1820, ytterväggarna icke brädfodrade men målade med mörkröd vattenfärg. Husets storlek 13 x 8 m på 60 cm hög stenfot och under brädtak, omfattande en sal, två kamrar och en tambur med tillsammans tre kakelugnar. I alla rummen fanns vattenfärgade köpetapeter.
Vidare är enligt detta försäkringsbrev östra flygeln byggd som en fristående del av grantimmer 1853 och varken brädfodrad eller målad och bestående av fem rum: 2 förstugor, 1 kammare, 1 kök och ett s.k. “fruktrum”, med tillsammans 1 kakelugn och en köksspis med bakugn. Husets storlek 10×6 m under brädtak och med 3 fönster av storleken 1,05 x 90cm + 1 större vindsfönster, dessa fönster i gårdslängan kan jämföras med gatubyggningens 6 fönster vars storlek uppgick till 1,50 x 1,20 m.
Förutom en lummig trädgård och en brunn mitt på tomtgränsen mot norr fanns det ett uthus i nordöstra hörnet uppfört av dels timmer, dels korsvirke 1850 och varken brädfodrat eller målat: omfattande fähus med förstuga, foderlada och spillningslider -storleken uppgick till 12 x 5 m och med en medelhöjd på 4,5 m vilket motsvarar storleken på den nuvarande ekonomibyggnaden. 1876 byggde murarmästare Granberg en hushållsboda väster om uthusets norra ända, vilken ej längre existerar. Enligt tidigare ägare nådde uthuset fram till tomtgränsen i söder fram till mitten av 1970-talet(?). I sydligaste delen fanns ett stort utedass med 4-5 sittringar i rad och en liten sittring för barn med lägre sitthöjd. Det var ca. 8-10, kanske fler, trappsteg upp till dasset.
Allmänna brandstods-bolaget i Finland, brandförsäkringsbrev N:o 4565 från år 1861 för södra halvan av går N:o 48Brandförsäkringsbrev N:o 9119 från år 1876 å gården 48 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 39057 från år 1919 å gården ½48 i första qvarteret af staden Christinestad
Planteckning af södra hälften utaf gårdstomten No 48 uti första qvarteret i Kristinestad, jemte densammas angränsande omgifningar
Bostadshus med långknutar, huvuddelen byggd 1820, vinkeln senare, huvudflygeln med lockläktspanel, vinkeln med sekundär smal lockläktspanel, sadeltak. A, MA
Uthus med långknutar, lockläktspanel, sadeltak.B
Ägare och invånare
Ägare hela gård 48 i 1825 års plan (eller gård 16 i 1750 års plan, eller gård 22 åren 1772-1825)
1820-1825 Bodde sjömannen Erik Lindbom med fru Maria samt Länsmansänkan Sanberg på gård 22 enligt 1772 års plan (det finns ingen karta som visar 1772 års plan vad vi känner till). Enligt brandförsäkringsbrevet fanns på den tiden huset vid gatan på södra halvan av tomten. Kanske fanns det någon annan boningsbyggnad också.
1830-1835 Gården får nummer 48 i planen från år 1825 och är fortfarande lika stor. På gården bodde enligt mantalslängden sjömannen Erik Lindbom med fru Maria samt Länsmansenkan Caisa Sandberg
Ägare södra halvan
1840-1845 År 1840 är tomten uppdelad i två halvår, där Sjömannen Johan Hållfast med fru Sofia bebor andra (södra) halvan, enligt mantalslängden. Paret Hållfast är därmed de första som vi kan veta att bodde i just detta hus.
1850 Johan är död och i huset bor sjömansänkan Sofia kvar, samt Timmerman Johan Hägglund. (mantalsängden)
1855 Skepparen Josef Röösgren, fru Lovisa (mantalslängden)
Ägare enligt brandförsäkringsbrev
1861 Skeppareänkan Catarina Lovisa Röösgren
1866och 67 Skeppareänkan Sophie Palm
1871, -81 och -91 Murarmästaren Johan Petter Granberg
1901 och -16 f.d. Tullvaktmästaren Karl Bergelin gift med Johanna Granberg (1861-1935, Johans o Klaras dotter). Karl ägde huset 1901-1935
Invånare enligt bl.a. Ines Sjöbolm
1916-54 Valdemar Henner med fru Elise (f. Bergelin, Karls o Johannas dotter). Valdemar o Elise gifter sig (först) 1947.
Den här gården på Västra Långgatan 63 är byggd i två olika repriser. Den södra delen byggdes år 1851 av stockar som hade flyttats från en annan plats i staden. Den norra delen byggdes i början av 1900-talet av stockar som skulle ha flyttats från en gård i Tjöck. Det var säkert då som hela gården fick sin stenfot av kilade stenar. I stadsplanen från år 1825 finns inte denna gårdstomt med, utan den bildades först år 1844 och fick då tomtnumret 197 i det första kvarteret.
Första ägaren av gården var timmermannen och sjömannen Anders Cederström, som byggde huset.
Brandförsäkringsbrev N:o 28897 från år 1909 å gården 197 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 39481 från år 1920 å gården 197 i första qvarteret af staden Christinestad
Byggnadshistoria
År 1851 byggde timmermannen och sjömannen Anders Cederström den första delen av gården i den södra ändan av tomten. Eftersom stockarna är numrerade, så är det klart att gården då flyttades från en annan plats i staden. På stockarna finns rester av gamla, fina tapeter så knappast är den flyttad från landsbygden. Kring 1916 torde gården ha förlängts norrut och hade då ett stort antal hyresgäster.
Ritning öfver en uthusbyggnad dels af stock dels af korsvirke och bräder under asfalttak att uppföras å tomten No 197 i första qvarteret till hörig Sjöman Anders Emil Cederström
Ägare och invånare
En detaljerad genomgång av gårdens ägare och invåre kan du läsa på Lasse Backlunds sida
Bostadshusen på gården som nu är ihopbyggda uppfördes år 1833 och 1863. Gården ligger vid sidan av södra kvarnberget och här fanns enligt stadskartorna en väderkvarn ännu efter åtminstone ena huset byggdes. Huset har fungerat som butik sedan 1904 med handlanden Antonio Guarnieri, senare i Olga Ignatieffs regi o till slut öppnade Gunnar Bäckström affär i gården 1931 som han skötte fram till 1970.
Brandförsäkringsbrev N:o 6322 från år 1866 å gården 68 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 38302 från år 1919 å gården 68 i första qvarteret af staden Christinestad
Bäckströms butik 1938. Jarkko Ikkelä-Koskis samlingar
Byggnadshistoria
Brandförsäkringsbrev
Brandförsäkringsbrev No 6322, år 1866
Lite klipp ur brevet som finns här intill, några sidor saknas.
Ägare: Skeppareenkan A. Argelander
Värde totalt: 4000 Mark
Tomten innehåller 3,337 qvadratalnar i arealvidd.
Har brunn med tillräcklig vattentillgång och är försedd med följande brandredskap: tre brandstegar, två brandhakar, en handspruta två brandämbare alla märkta med tomtens nummer i oljefärg.
Byggnader No 1. Ett boningshus af timmer i godt stånd, uppfört år 1833. Brädfodrad och målad med rödfärg, undertak af bräder: 13 alnar långt 9 1/2 alnar brett och 10 alnar högt från markten till takkammen. Består av en våning med två boningsrum och förstuga innehållande till sammans 2 kakelugnar i nisch, Wärderas till 600 Mark
No 2. Ett boningshus af timmer i godt stånd, uppförd år 1863. Brädfordrad undertak af pertor… Består af en våning med fyra boningsrum och förstuga innehållande tillsammans tre kakelugnar i nischer, en köksspis med rör och hella i nisch. Wärderas jämte stenfot till 2000 Mark
No 3. En bagarstuga och uthusbyggnad af timmer i godt stånd uppfört år 1854.
Brandförsäkringsbrev No 6322 år 1866
Ritning till fasad, rum och eldstads-förändring av boningshuset Vestra Långgtan No 55 å tomten No 68 i I.kvarteret av Kristinestads gamla planRitning till fasad, rum och eldstads-förändring av boningshuset Vestra Långgtan No 55 å tomten No 68 i I.kvarteret av Kristinestads gamla plan
Södra delen: bostadshus med långknut, sekundär lockläktspanel, valmat tak. norra delen: butiksbyggnad, knutskallar, sekundär lockläktspanel, skyltfönster mot gata, sadeltak. AI,MA
Uhtus med slätknutar, valmat tak. AI
Skjul av bräder, pulpettak. B
Ägare och invånare
En noggrann genomgång av gårdens ägare, invånare och händelser kan du läsa på Lasse Backlunds sida.
Brandförsäkringsbrev N:o 2475 från år 1847 å gården 153 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 7142 från år 1869 å gården 153 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Enligt Lars Axéns utredningar skulle den här gården på Västra Långgatan 11 vara byggd redan år 1751. Byggare skulle ha varit handelsmannen Cristopher Molin, som då var ägare till tomten nr 26 i det tredje kvarteret.
Enligt brandförsäkringsbreven är byggnaderna dock från 1824 och 1842. Enligt inventeringberättelse från 1967 är nog husets äldsta delar äldre än det nämns i branförsäkringsbreven, kanske från början av 1800-talet eller 1700 talet. Huset i dess nuvarande form längs Västra Långgatan finns inte med på den stadsplan som lantmätare Bergentin gjorde upp år 1751. På kartan här under så syns det var de olika byggnaderna var placerade.
På Bergentins stadsplan från 1751 låg tomten 26 vid både Västra Långgatan och Kyrkogatan i det tredje kvarteret. Bokstaven På stadsplanen från år 1825 har Västra Långgatan 15 nummer 153 i det tredje kvarteret och tomten har en yta på cirka 1 400 kvm. ”A” är Ulrika Eleonorakyrkan och ”B” är dess klockstapel. ”C” är stadens spruthus, där brandsprutorna uppbevarades och bokstaven ”D” är det västra tullhuset. De båda tullhusen i staden togs ju ur bruk efter 1808-09 års krig, så det är oklart vad tullhuset användes till år 1825 (Lasse Backlund)
Gården är idag känd av många som Axénska gården, Axéns ägde den i många årtionden och genomförde en stor renovering. Själv kallade Lars gården för “Elvan”.
Byggnadshistoria
Norra byggnaden som byggts ihop med huvudflygeln var innan hela huvudflygeln byggdes rödmyllad och eventuellt även bredfordrad. Hela huvudflygeln byggdes år 1824. Den var först kring en meter lägre än nu, men förhöjdes endera före år 1842 eller år 1842, då södra flygeln byggdes (Inventointikertomuksia, 1967)
Brandförsäkringsbrev 2475, år 1857
Lite klipp ur brevet som finns i sin helhet här intill:
Ägare: Anders Reinhold Åkerberg
Värde totalt: 1500 rubel
Huset No 1 Karaktersbyggnaden fanns vara väl underhållen och icke på något sätt försämrad. Huset No 2 Köksbyggnaden har icke heller undergått någon försämring. Huset No 3 Hushållsboden ansågs icke heller försämrad. Huset No 4 Bagarstugebyggnaden såsom väl underhållen Huset No 5 Fähusbyggnaden befanns så förfallen och försämrad att den till försäkring icke kan antagas.
Bostadshus från 1824 med knutskallar, södra flygeln 1842, i mitten portgång, falsad liggande panel, valmat tak. AII, MAII branförsäkringsbrev. 2475, 7142 inventeringsberättelser.,KM
Bostadshus med knutskallar, liggande panel, sadeltak. B
ja 4. Pitkänurkkaisia ulkorakennuksia 1800-luvulta, peiterimalaudoitus, satulakatto. B
Uthus med knutskallar, lockpanel, sadeltak. B
Ny bastubyggnad C
Ägare och invånare
Lasse Backlund har forskat i gårdens ägare och invånare här
Västra Långgatan 11, 1959. Foto Lars AxénMaria Westerback f. Långvik hemma på Västra Långgatan 11. Lena Sundqvists albumVästra Långgatan 11, år 1975?. Foto Lars AxénVästra Långgatan 11, södra flygeln, 1975. Foto Lars AxénVästra Långgatan 11, 1959. Foto Lars AxénVästra Långgatan 11, 1975. Foto Lars Axén
Uppfört 1849 för borgmästare Mauritz Hasselblatt och hans familj. Under tiden 1929-1974 fungerade gården som elevhem.
Borgmästare Mauritz Hasselblatt köpte tomten av sjömansänkan Catharina ”Caisa” Sjöström för 260 silverrubel 16.10.1848 och lät uppföra huvudbyggnaden samt uthusbyggnaden 1849.
Byggnaderna stod klara hösten 1849 och Mauritz flyttar in i huvudbyggnaden med hustrun Selma samt barnen Mauritz, Alarik, Helga, Arthur och Hugo. Till hushållet hör också drängen Johan och pigorna Wilhelmina, Maria och Josefina.
Året därpå byggs bagarstugan utmed Skolgatan. I östra delen av bagarstugan bor ängsvakten Johan Böling och hans fru Lena.
För byggnaderna har det tecknats brandförsäkringar var det framkommer flera intressanta detaljer om ursprungsutseendet.
1861 utnämns Mauritz till häradshövding med ansvar för Kristinestads och Karlebys häradsrätter. Samma år säljer Mauritz byggnaderna åt provincialläkare Gustaf Forstén. Mauritz med familj flyttar till Karleby (finska Kaarlela).
Gustaf låter rappa huvudbyggnaden som har stått med omålad stockstomme sedan uppförandet 1849. Rappningen målas vit och fönsterkarmar och -bågar mörkbruna. Gustaf låter också uppföra en välvd källare under huset och en veranda av korsvirke på gårdssidan.
Efter Gustafs död 1869 köper fabriksidkaren Lorentz Fougstedt huset 1871. Lorentz låter renovera huvudbyggnaden grundligt. En ny dörr ut mot Västra Långgatan, med vindfång och korridor innanför, byggs. Nya kakelugnar från Åbo kakelfabrik installeras. Trappan upp till vinden flyttas, rummen tapetseras och linoleummattor läggs i rummen.
Till familjen Fougstedt hör Lorentz och hustrun Maria Josefina samt barnen Lorenza, Nils, Johan, Oskar och Elin. Lorentz bedriver en läderfabrik vid Tjöckvägen på andra sidan av Norrfjärden. 1875 dör Lorentz och Josefina gifter om sig 1881, med handlaren Pehr Brusén som fortsätter att driva läderfabriken. Josefina och Pehr får 2 döttrar, Sigrid och Verna. Efter att läderfabriken går i konkurs driver paret tillsammans ett gästgiveri. Pehr dör 1895 och Josefina bor tillsammans med döttrarna Lorenza och Verna i huset framtill Josefinas död 1922.
1923 säljer barnen byggnaderna åt lektor Viktor Lindström och hans hustru Viola. De säljer byggnaderna vidare, 1927, till Ab Svenska Samskolans i Kristinestads Elevhem. Huvudbyggnaden och bagarstugan/lillstugan fungerar som elevhem framtill 1974 då 70-talets grundskolereform gjorde att behovet av elevhem inte mera fanns och verksamheten avslutades. Under tiden som elevhem, så renoverades huset 1953; man byggde en större glasveranda med pannrum under och uthusbyggnaden flyttades till sin nuvarande plats. Mot slutet av elevhemstiden måste dock huset ha varit i dåligt skick eftersom eleverna kallade elevhemmet för ”eländet”.
1976 köpte byggnadsbyrå Ab T Nygren & Co Oy byggnaderna och använder huvudbyggnaden som kontor för sin byggfirma. 1986 övergår fastigheten till Ky Nyfast Kb. Huvudbyggnaden hyrs ut för dagisverksamhet; Nallebo och Pupula. Huvudbyggnaden delas i en svensk och en finsk dagisavdelning och det byggs 4st toaletter och ett kök till.
2010 köper nuvarande ägare byggnaderna och startar en omfattande renoveringen av huvudbyggnaden. Den gamla rappningen och brädfodringen som är i mycket dåligt skick tas bort och ny rappning görs. På gårdssidan rivs glasverandan med pannrum och en ny skall byggas med bastu i nedre våning. Invändigt har alla rum renoverats och den ursprungliga rumsindelningen har återskapats. Uthusbyggnaden har snyggats till och lillstugan har målats. Trädgården har byggts upp från början och ett nytt staket har byggts.
Brandförsäkringsbrev N:o 2921 från år 1850 å gården 152 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 30201 från år 1911 å gården 152 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 36920 från år 1918 å gården 152 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Gård 2 / 152 från gårdssidan. Fougstedt’s damer på trappan. PrivatarkivFamiljen Fougstedt. PrivatarkivJosefina Fougstedts 70-årsdag. PrivatarkivVästra Långgatan 9 år 1922. Lars Axéns album Familjen Fougstedts damer på gården framför lillstugan. Postkort sänt till filosofie magistern Herr Alarik Fougstedt i Raumo. Poststämpel Kristinestad 21.5.1903. Jarkko Ikkelä-Koskis samling
Text: Ann-Louise Heikkilä
Ritning till tillbyggnad å tomten No159 av III:dje stadsdelen i KristinestadGården No152 i III kv. KristinestadBAKSIDAN AV FÖREGÅENDE!
Brandförsäkringsbrev N:o 34612 från år 1916 å gården 144 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 38516 från år 1919 å gården 144 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Huset uppfört 1812. Gården var i familjen Krepelins ägo åren 1849-1899. I dag fungerar huset som huvudbyggnad åt Hotel Krepelin.
Historia
Huvudbyggnaden uppfört 1812. I stilen finns inslag av europeisk nygotik. Den första kända ägaren enligt Per-Olof Jarle’s “Kristinestads byggnadhistoria” var handelsman Anders Z. Holmström året 1841.
Carl Wilhelm Kräpelin i sin tur var född i Stockholm 1823 och kom till Kristinestad från Gamlakarleby 1848. Kräpelin började som bokhållare hos Simon Anders Wendelin och flyttade etter en tid in som egen företagare i Holmströms gård och övertog gården efter Holmströms död 1849.
Efter Krepelin har gården haft många ägare, bl.a. partihandel Sampo, men från 1990-talet har det allmänt brukade namnet för gården varit Krepelin.
Kristinestad 1875 med det ståliga Krepelinska huset klart synligt
Byggnadshistoria
Huvudbyggnaden är enligt brandförsäkringsbrev byggd 1812 och brädfodrad 1813 samt målad med rödfärg. Huset är ett bostadshus i två våningar, byggt i timmer. Huset har sadeltak från första halvan av 1900-talet, det ursprungliga mansardtaket rivdes då. Brädfodringen förnyades i början av 1900-talet.
Gårdsbyggnaderna
Byggnaden till höger från huvudbyggnaden, Bagarstugan, byggdes 1815. Magasinen i två våningar till vänster åren 1806 och 1816 och förrådsbygnaderna och lidret till höger 1811 och 1870.
Bostadshus med slätknutar från 1812, sekundär panel, i södra gaveln primär liggande panel, sadeltak, i gårdsfasaden 5-kantig farstukvist i nygotisk stil ca.1860. B, MB. Brandförsäkringsbrev 76, inventointikertomuksia KM38
Batagarstuga med knutskallar, byggd 1814, lockläkt, sadeltak, svarta taktegel med svart glasyr. A
Bod med knutskallar, byggd 1815, lockläktspanel, sadeltak, taktekel med svart glasyer. AI
Uthuslänga 1806 och 1816, knutskallar, lockläktspanel, sadeltak. AI
Uthus med knutskallar, lockläkt, sadeltak. B
Om huset finns en längre inventeringsberättelse från inventeringen år 1977 (på finska) Inventointikertomuksia
Brandförsäkringsbrev N:o 76 från år 1834 å gården 144 i tredje qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 4063 från år 1859 å gården 144 i tredje qvarteret af staden Christinestad
Ritning till eldstads förändring i boningshuset B. å tomten No144 i 3dje kvarteret av Kristinestads gamla plan
Brandförsäkringsbrev N:o 4931 från år 1862 å gården 67 i första qvarteret af staden ChristinestadBrandförsäkringsbrev N:o 32193 från år 1913 å gården 67 i första qvarteret af staden Christinestad
Huset lät byggas 1834 av skeppare Israel Holmudd med fru Maria. Huset utvidgades 1844 och bagarstugan byggdes till.
På 1870-talet övergick gården i släkten Weckströms ägo. Fyra generationer Weckström kom att bo här, bland dem Åke Weckström som grundade Carlsro museum. Gården kallas av några Wecktrömska gården.
Historia
Gården ligger vid södra kvarnberget och på stadskarta från 1825 finns det inritat en väderkvarn på gården, medan den saknas på 1842 års karta. Antagligen revs den då de nuvarande byggnaderna byggdes. Det är inte känt vad det fanns för andra byggnader på Gård 67 före år 1834, men vilka som bodde här står att läsa i mantalslängderna. Israel och Maria hade en dotter Emelia (enda dottern av tre som överlever tre års ålder) och pigan Maria samt senare drängen Carl. Maria blev änka 1862, och därpå tog man in de första hyresgästerna på gården. I medlet av 1870 övergår gården till Weckströmska släkten och antalet hyresgäster stiger kraftigt i det stora huset och bagarstugan, bl.a. Fiskaren Ingström och förre brandvakten Karl Their som första. Fyra generationer Weckström kom att bo i huset, bl.a. Åke Weckström som köpte ut sina syskon ur gården. Åke blev även ägare till Södra Bryggeriet, gård 37 vid Hållfastskagatan och villan Carlso som han gjorde till museum.
Ferrotyp hittad i trossbotten (gård I/67) på okänd person. Ferrotyper användes från 1853 till 1930-tal, ifall bilden föreställde en av ägarna av gården kunde det möjligtvis röra sig om t.ex. Israel själv, eller Karl Weckström.
Byggnadshistoria
1834 Första delen (södra) av huvudbyggnaden byggs.
1844 Huvudbyggnaden byggs ut. Antagligen förhöjs den södra delen och huset förlängs norrut. Innertaket i salen i södra delen förhöjs antagligen också. Bagarstugan kommer till. Blyertsteckning till höger hittades i trossbotten och torde förestella huset vid den här tiden, med veranda i nisch inuti huset.
1935 En stor förändring skedde 1935 då huset byggdes om till hela fem lägenheter från att ha haft två kök innan. Farstukvist byggs till i norra gaveln. Den öppna verandan på västra sidan som var en fördjupning in i huset, byggs in. I stället kommer två små farstukvistar till det två nya ingångarna. Det stora rummet i norr som kan ha varit “finsal” delas upp i två rum. Se ändringsritningen här intill.
1990 Byggnaden blir åter ett hem för en familj med ett kök. Den södra ingången byggs fast. En stor veranda byggs framför ingången i mitten som blir kvar. Pelarna i verandan lär härstamma från ångbåtsbryggan (inventointikertomuksia). Badrum och bastu kommer till i norr.
2018- Ny renovering där de nyaste materialen tas bort och äldre lager tas fram.
blyertsritning hittad i trossbotten av gård I/67. Visar porten som fanns och verandan i nisch. Torde föreställa huset mellan 1844-1935. Enligt brandförsäkringsbrev från 1872 är porten då förfallen o värderas till 0 mark. Kanske porten i bildenÄndringsritning 1935. Verandan på blyertsritningen byggs in. Flera kök tillkommer.
Bostadshus med knutskallar, lockläkt, byggt 1834 utvidgat 1844, valmat tak. AI,MA brandförsäkring 4931 OM
Bostadshus med knutskallar, före detta bagarstuga, lockläkt, byggt 1843, sadeltak. A
Uthus med knutskallar, delvis reglad, stående panel, sadeltak. B
Skjul, reglat. B
En längre inventeringsberättlse från 1967 års inventering finns här (på finska).
Brandförsäkringsbrev
Brandförsäkringsbrev No 4931, år 1862 På gården fanns 1862 bland annat: brunn med tillräcklig vattentillgång, tre brandstegar, två brandhakar, två handsprutor, två brandämbare, två XXlar, alla märkta med tomtens nummer i oljefärg.
HusetNo 1. Boningshus af timmer i godt stånd, uppfört år 1834 och tillbyggt år 1844. Brädfodrat och målat med gul oljefärg, under tak af bräder. Husets form är 40 alnar långt, 16 alnar bredt och 13 alnar högt från marken till takkammen, beståf af en våning med åtta boningsrum utom tambur och öfverbygd förstugsqvist, innehållande tillsammans 6. kakelugnar i nischer och en köksspisel xxx uppå vinden finnes ett rum med kakelugn uti nisch som icke sträcker sig utöfver en sjettedel af husets hela grundareal. Värderas jämte stenfoten till 4,400 mark
HusetNo2, Ett boningshus af timmer i försvarligt stånd, uppfört år 1843, obrädfordrat men måladt med rödfärg, under tak af bräder. Husets for är 15,5 alnar långt, 8 alnar bredt och 8,5 alnar högt från marken till takkameen, består af en våning med två boningsrum
1872 Ägare: Sjömannen Carl Johan Weckström
Huset No 1, af vanvård förfallet till tak samt öfriga inre och yttre delar, värderingen sänks från 3500 till 3000 mark
Huset No 2. Till en del förfallen värdering sänks från 500 till 400 mark
Huset No 3. i oförändrat skick 300 mk
Huset No 4 i dito dito 300 mk
???porten förfallen värderingen sänks från 50 till 0 (detta kanske porten i blyertsteckningen ovan)
1845 Skepparen Israel Holmudd, Maria hustru, Maria piga
1850 Skepparen Israel Holmudd, Maria hustru, Emelie dotter, Maria piga, Carl dräng
1855 ???
1860 Skepparen Israel Holmudd, Maria hustru, Lovisa piga, Skepparenkan J.E.??, Hilma hustru, Alexandra piga
1870 Skepparenkan Maria Holmudd, Fiskaren H.Ingström, hustru Augusta, förre brandvakten Karl Their
1875 Sjöman Karl Weckström, h. Greta, kopparslagaren Wallin, hustru Ida, sjöman Henrik Forsman, hustru Maria, Waktmästaren Anders Forsberg, hustru Thilda, skomakaränkan Maria Enholm
1880 Sjömansenkan Greta Weckström, Sjöman Emil Holmberg, hustru Amanda, Josef Lindman, hustru Anna, Henrik Forsman, hustru Maria, Styrmanshustrun Mathilda Holmberg, Arbetskarlsenkan Anna Lisa Österback
1885 Sjömansenkan Greta Weckström, Sjömansdottern Augusta, Skomakarenkan Maria Wallin, Sjöman Herman Freds Wallin, Skomakaren Matts Nylund, Sjötullvaktmästaren Konstantin Malm, Sjöman Josef Sundblad, hustru Augusta, Dito Karl Forsström
