I detta hus verkade stadens apotek i nästan hundra år (1836-1930). Huset var nära brinna ner tre gånger på då allvarliga bränder inträffade i apotekets laboratorium. Gården har varit i nuvarande ägares släkts ägo i 128 år hittils.
Conrad Berggårdh berättar i boken Kristinestads apotek och dess innehavare under 150 år (1786-1936) utgiven 1936 om apoteksverksamheten.
Carl Gustavf Thodén köpte gården N:o 170 i IV kvarteret vid Strandgatan och gjorde det till apotek. Apoteket kom sålunda att bli beläget vid den gata, som utgjorde infartsvägen genom norra tullen till stadens centrum. Apoteket disponerade troligen två stora och ett mindre rum på husets norra sida. Knappt ett år efter att Thodén erhållit privilegiet på apoteket i Kristinestad gick han bort 27 år gammal.
Apoteket övertogs 1837 av Fredrik Wilhelm Jurvelius, en släkting till Thodén, och han köper gården 1839 av änkefru Thodén. 1846 var det nära att gården brann ner. Elden hade löskommit i laboratoriet vid destillering af brännvin (vilket inte var en ovanlig brandorsak i apotek).
Apoteket övergick genom köp år 1882 till apotekaren Karl Albert Dahlin för 50.000 mark.
Våren 1890 sålde Dahlin apoteket och gården till apotekaren Emil Reims för 115.000 finska mark, så fördelade att apoteket värderades till 100.000 och gården till 15.000 mark.
Henrik Johannes Sandlund köpte apoteket och gården 1895 för 142.000 finska mark (apoteket 125.000 gården 15.000 mk) och Dahlins villa på Högholmen 2.000 mk (villan Solhem, liksom även apoteksgården, är fortfarande år 2023 i släktens ägo, 128 år så här långt). Under hans tid inträffade den tredje hotfulla branden i apoteket då Provisor Rafael Olin, laborant på apoteket var sysselsatt med tillredning av fosformos, då fosforn antändes och satte rummet i ljusan låga. Även Olins arbetsrock fattade eld och han sprang med rekordartad hastighet till den ca. 100 meter bort belägna stranden och kastade sig i vattnet. Kuriöst nog, köpte även Olin, i likhet med Sourander som spelade huvudrollen vid eldsvådan under Jurvelius tid, I:sta apoteket i Björneborg.
Han var innehavara av apoteket till år 1926 då det övergick till hans äldsta son Ernst Sandlund.
Enligt Berggårdh i boken, blev Strandgatan på sidan om efter att “långabron” hade tillkommit över Norrfjärden och därför flyttade Ernst apoteket till övre torget 1930.
Byggnadshistoria
Gamla apoteksgårdens bebyggelsehistoria kommer fram i försäkringsbreven från 1867 och 1902, brevet från 1867 är mer detaljerat och överensstämmer i allt väsentligt med det från 1902.
Bygganderna 1-5 i planteckningen längre ner var 1867 enligt följande:
- Huvudbyggnaden uppförd av nytt timmer 1819, panelad och målad med gul oljefärg under tak av pärtor (ersatt med asfaltfilt före 1902). Längden mot gatan uppgår till 28,50 meter, bredden till 9,80 meter och medelhöjden till 9,80 meter. 1867 fanns ingen glasveranda mot gården, vilket betyder att den är uppförd senare under 1800-talet och entrén till huset skedde via den yttertrappa som idag ligger norr om verandan. Antalet rum uppgår till 11 med sammanlagt 9 kakelugnar och en köksspis, medan antalet 1902 utökats till tretton rum (varav ett inrett till apotek) med sammanlagt 12 kakelugnar och en kökshällspis (förutom ett vindsrum med kakelugn).
- I vinkel med huvudbyggnaden och med den förenad genom en terrassliknande trappa en kombinerad bostads- och magasinsbyggnad, byggnadsår för bostadsdelen 1819 och magasinet 1822, storlek 25,3 x 6,7 x 6,7 meter, brädfodrad och målad med gul oljefärg under pärttak. Boningsrummen var 5 till antalet med tillsammans 3 kakelugnar och en köksspis medan magasinet omfattade tre avdelningar.
- följande hus är delvis uppfört 1828, delvis 1845 storleken 21,2 x 5,2 x 6,7 meter, brädfodrat under pärttak och målat med gul oljefärg. Huset omfattade en kombinerad dräng- och bagarstuga, en kammare och ett laboratorium (med tegelgolv), rummen innehöll sammanlagt 2 kakelugnar, 1 stor bakugn och en stor spis i laboratoriet.
- Närmast stranden ligger slutligen en iskällare uppförd av timmer 1864 med dubbla stockväggar och mellanrummet fyllt med sågspån och kolstybb. Storleken 13 x 5,8 x 6,3 meter, målat med gul oljefärg och försett med pärttak.
- Längs med södra sidan ligger en lång uthuslänga uppförd 1819, brädfodrad och målad med gul oljefäg under tak av pärtor. 1867 uppgavs husets längd till 37,3 meter, bredden till 5,5 meter och höjden till 5,2 meter och det omfattade fähus med förstuga, hölada, magasin, dyngstad, stall och ett lider. 1902 hade detta uthus vuxit till en längd på 64,3 meter och omfattade då välvd stenkällare, vedlider, stall, utedass med dyngstad, fähus med förstuga och foderlada, 3 magasinsrum, vagnslider samt ett båthus (det sistnämnda rivet 1992-93).
Inkörsporten har varit målad med ljus oljefärg och trädgårdsstaketets höjd uppgick till 1,5 meter och var målat med gulmylla. Mot sjön fanns en stor s.k landningsbrygga med två trappor och trädgården var försedd med stora lummiga lövträd.
Sammanfattningen av brandförsäkringsbreven tagen ur: Förslag till förbättring av stadsbilden: Strandgatan mellan Salutorget och Kolargränden, Wenman Niklas, Talotuuma, 1996
Ägare och invånare
Ägare enligt Kristinestads apotek och dess innehavare under 150 år (1786-1936), vilket stämmer överens med brandförsäkringsbreven.
1836
Carl Gustaf Thodén
1837
Apotekare, Collegii assessorn Fredrik Wilhelm Jurvelius
1882
Apotekaren Karl Albert Dahlin
1890
Apotekaren Emil Reims
1895
Apotekare Henrik Johannes Sandlund
1926
Ernst Sandlund
Sidan sammanställd av Dag Björklund