Från korvfabrik och rökeri (1900-talets början) till bostadshus.

Historia

Den här gården på Östra Långgatan skall enligt uppgift vara byggd i början av 1800-talet, och den har efter det kallats Österlundas, Gustafssons, Nelsonas och Rusks. Den tiden var adressen tomt nummer 210 i det fjärde kvarteret, i dag är adressen Östra Långgatan 34. Tomten är ca 350 kvm stor. Från år 1898 till 1928 var gården obebodd och där verkade då ett bleckslageri och ett köttrökeri. Takbjälkarna på vinden är fortfarande svarta av sot från rökeritiden.

Läs mera om gården och dess invånare på Lasse Backlunds sida.

Karin Rusk, Lasse Backlund

Postmästare Hägglund med hustrun Ulla byggde 1820 ihop två äldre byggnader till detta hus. På gården har bott såväl kapterner och handlanden som pigor.

Historia

Huvudbyggnaden byggdes enligt brandförsäkringsbreven 1820, men som ovan nämndes torde det ha rört sig om att två äldre hus byggdes ihop det årtalet.
1905 övertogs gården av folkskollärarinnan Josefina Lund och gården kallades länge “Lundis gårdin” efter henne.
På ritning från 1920 är huset ihopbyggt men som två olika delar, ingen dörr mellan delarna finns på ritningen.

Byggnadshistoria

Huset är timrat med långknutar, 1-våning och sadeltak. Stommen är enligt brandförsäkringsbrevet byggt 1820, tillbyggnad 1859. Byggnaden består alltså av två delar med 2-rum vardera, mellan delarna har det funnits en portgång in på gården. Enligt ägaren 1967 byggdes portgången in då gården ägdes av Josephina Lund, dvs. på 1840-talet. I brandförsäkringsbrevet från 1872 nämns redan rummet och farstukvisten. Södra delen är smalare än norra, väggen som förenar dem är alltså sned på gårdsidan. På 1920 talet förhöjdes byggnaden och brädfodringen byttes ut. Det ursprungliga mansardtaket byttes ut på 1800-talet. (Byggnadsinventering 1967, inventeringsberättelser).

Brandförsäkringsbrev

1872 Branförsäkringsbrev nummer 7625, Tarmos arkiv.

Ägare: Tullmästarens dotter Wendla Charlotta Engman

Huset No 1: Bostadshus byggt 1820, tillbyggd 1859, ofodrad, tegeltak. 33 1/4 alnar x 7 1/2 alnar x 9 1/2 alnar.
1-våning 5 rum samt veranda av bräder.
Totalt 4 kakelugnar samt köksspis med bakugn.

Huset No 2: Bostadshus byggt 1859, ofodrat, tegeltak.
10 x 7 1/2 x 9 1/2 alnar. 1-våning.
2 rum, samt farstukvist av bräder, med trappa. 1 kakelung och köksspis.

Huset No 3: Uterumsbyggand, byggd 1859, tegeltak.
21 3/4 x 7 x 9 alnar.
Hushållsbod, gödselstack, utedass, fähus, farstu och foderförråd.

Huset No 4: Vedlider av bräder.

Hus nummer 4 som idag är förråd/biltak är stockbyggnad och  har inristat 1873 i en stock, har enligt nuvarande ägare (2021) varit ett båthus i Alesundet förr och flyttats till gården under 1800-talet nångång. Osäker om 1873 är byggåret eller flyttåret, troligtvis endera.

Ägare och invånare

Om ägare och invånare kan du läsa utförligt på Lasse Backlunds sida

År 1905 övertog den tidigare hyresgästen, folkskollärarinnan Josefina Lund (f.Hägglund) gården. Hos henne bodde också pigan Vilhelmina Klockars (f.1885)

Text: Dag Björklund, Tobias Bergvik o Martina Mitts

Sjökapten Johan Gustav Parman lät bygga huset 1853. Han led skeppsbrott med skepp och besättning utanför Amerikas kust 1871. 1948 köpte teleområdeschef Birger Reinlund huset och nu fortsätter andra generationen bo i huset.

Historia

Sjökapten Johan Gustav Parman lät bygga huset 1853 där de sedan bodde med fru Agatha Elisabeth och fyra barn, döttrarna Hilda Elisabeth (Betty), Hilma och Anna samt sonen Gustav Adolf. Sonen flyttade tidigt till Björneborg där han gifte sig med Ellen Sofia Palmroth. Systrarna Parman levde däremot hela sitt liv i huset.
Johan Gustav led skeppsbrott med skepp och besättning utanför Amerikas kust 1871. Kvar i huset blev änkan Agatha med tre döttrar som försörjde sig med att odla blommor, örter och kryddor i den vackra trädgården, som de sedan sålde.
Livet var knapert. Fröknarna ville dock inte medge det, utan bemödade sig om att fortsättningsvis kunna leva det liv som kaptensfamiljen fört. Sällskapslivet var livligt och trakteringen likaså. Till vänkretsen hörde bl.a. fröknarna Emmy Wendelin, Minna Hydén och Karin Fontell.

Byggnadshistoria

Tomten är belägen i kvarter som inte ännu hörde till Kristinestads första stadsplan (1652). I den förnyade plnane 1658 har här utmärkts ett nytt kvarter samt ägare åt dess tomter. Då var ännu detta kvarter uppdelat i två separata kvarter, som åtskiljdes av en gata i ost-västlig gata vid nuvarande Nygatan. Tomten som tjänar som trädgård har troligtvis mycket väl bevardade avlagringarn.
Kaupunkiarkeologinen inventointi 2001

Brandförsäkringsbrev

Brandförsäkringsbrev No 3752, år 1855

Lite klipp ur brevet som finns i sin helhet här intill:

Ägare: Skeppare JG Parman

Värde totalt: 890 rubel

En träbyggnad i godt stånd af nytt furu och grantimmer uppförd 1852 af en våning icke brädfodrad eller målad, bestående af 6 rum nemligen 1 förstuga, 1 sal och 3 kamrar, med tillsammans 4 kakelugnar med nicher samt 1 kök med rörspis, bakugn och nische. 

Alla rumen hafva oljemålad fotpanel
Alla rumen hafva vattenfärgade tapeter

Byggnadsiventering år 1967

1. Bostadshus med slätknut, primär slät liggande panel, valmat tak. A, MB
2. Uthus med långknutar, lockläktspanel. A

Ägare och invånare

1853
Sjökapten Johan Gustav Parman lät bygga huset

1875
Skepparänkan Agatha Parman, barnen Hilda, Hilma, fasterdotter Thekla Rösgren, Piga

1948
Teleområdeschef Birger Reinlund köper huset

Källor: Fröknarna Parmans receptbok, Margareta Reinlund, Monica Sirén
Sidan sammanställd av Dag Björklund

Bilder