Byggnaden, som ägs av föreningen Pro Kirkkokatu, är till sina äldsta delar byggd 1784 och utvidgades på 1830- och 1840-talen. Den nuvarande fasaden är från 1912. Den timrade huvudbyggnaden är 30 meter lång och sju meter bred. Huset har bevarats sällsynt autentiskt.
Trähusarkitekturen och byggstilen i Kristinestad kan speglas väl i Kronofgde Starckes hus och dess utveckling under tre århundraden. Ur husets olika skeden kan man avläsa både stadens storhetstid och den ekonomiska nedgången.
Huset är uppkallat efter Gustaf Starcke, kronolänsman och expeditionsfogde, som bodde i huset under många år och gjorde omfattande ändringar i det. Han fungerade även ofta som kronofogde.
Byggnadshistoria
Huset har genomgått stora förändringar under sin långa historia, men har bevarats autentiskt så att förändringarna kan avläsas i lagren.
Liisukka Oksa, Simo Teirilä och Teijo Laaksonen har gjort en omfattande byggnadshistorisk undersökning av huset, som du kan läsa på finska nedan eller ladda ner här.
Ägare och invånare
Simo Teirilä har i detalj utrett gårdens tidigare ägare och invånare:
1751 I stadsplanen av Bergentinin 1751 finns omnämnt Henrik Hagman som ägare till tomten i hörnet av Västra Långgatan och Kyrkogatan. På tomten fanns ett hus längs Västra Långgatan och ett annat längs med Kyrkogatan. Det senare bildar äldsta delen av detta hus. Henrik själv bodde antagligen själv med sin familj i huset längs Västra Långgatan och vi vet inte vem som bodde i huset längs Kyrkogatan.
1780 Köpebrev 23.10.1780, i vilket Rebecka Berg, änka till laglärare och assessor Johan Mathesius, säljer sin egendom till sjömannen Johan Hällberg för 30 riksdaler 26 killing och 8 runstycken. Rebecka Berg (f. Finsell) var köpman Hans Bergs fosterdotter och släkt med Johan Hällbergs fru Brita Mattsdotter Berg (föräldrar. Matts Berg och Walborg Finsell). Rebecka ägde flera fastigheter i Kristinestad och hennes första man var Lappfjärds kyrkoherde Isak Peldan. I huset bodde antagligen före köpet på hyra Brita Mattsdotter Berg med sin första man klockaren Henrik Sillström kanssa. 1. lagfart i Kristinestads rådstuvurätt 8.4.1782 2. lagfart 6.5.1782 3. lagfart 3.6.1782
1783 Köpebrev 17.12.1783, i vilket sjömannen Johan Hällberg säljer egendomen till fröken Maria Elisabeth Sandberg för 27 riksdaler 37 killing 4 runstycken. “gården och hus samt donationsjorden … mellan enkan Hagman i öster och skräddaremästar Wirkberg i wäster, samt emot norr till handelsman Johan Magnus Westerlund”. Johan Hällberg flyttade först till andra kvarteret och efter fruns död 1809 till Nystad.1. lagfart 8.3.1784 2. lagfart 5.4.1784 3. lagfart 3.5.1784
17xx Maria Elisabeth Sandbergs köpebrev till skepparen Magnus Rönqvist har ännu inte hittats. Köpet har skett endera då Maria Elisabethin gifte sig 4.5.1788 eller då hennes man tegelbruksägaren och skeppsbyggmästaren Erik Åkerwallin dog 1.9.1790. Fastigheten nämns i alla fall i Magnus Rönqvists änkas bouppteckning 7.3.1807 som hennes egendom. Erik Åkerwalls första frum var Anna Hagman.
1809 Bokbindare Mickel Stén köpte fastigheten den 12 augusti 1809 av Maria Elisabeth Åkerwall (född Sandberg), förmyndare till Anna Maria Rönqvist, som hade dött året innan, för 175 rubel. Fastigheten hade ärvts av Anna Maria Rönqvistis släktingar, moster Catharina Mårtensdotter Backman och hennes mammas kusin Henrik Frost. 1. lagfart 28.8.1809 2. lagfart 25.9.1809 3. lagfart 23.10.1809
1823 Expeditionsfogde Gustaf Starcke flyttade in i huset 1821 och köpte det av bokbindare Mickel Stén den 8.11.1823 för 666 riksdaler och 34 skilling. Köpet innefattade tomen n:o 165 och hälften av tomten 154. Mickel Stén hade tidigare flyttat till sin tredje hustru Maria Christina Hannelius hus i utkanten av torget. 1. lagfart 17.11.1823 2.lagfart 10.12.1823 3. lagfart 12.1.1824
1835 Den 14.4.1835 köpte Gustaf Starcke, som var expeditionsfodgde och kronolänsman, den intilliggande tomten nr 154 av skomakaren Anders Tillbergs konkursbo för 220 rubel. Hälften av denna före detta Hagmanska tomten hade från tidigare tillhört hans fastighet. Anders Tillbergs fru var Maria Hagman. Efter att Tillbergs flyttat ut 1840 bodde i huset förmodligen Gustaf Starckes barn med familjer en tid. Livsmedelsköpman Lars Reinhold Hasselblatt bodde på hyra.
1869-1878 vaimonsa ja kahden pojanpoikansa kanssa sekä leski Christina Fredrika Starcke nuorimman tyttärensä Hilda Amalia Hillströmin kanssa 1879-1881.1. lagfart 27.4.1835 2. lagfart 25.5.1835 3. lagfart 22.6.1835
1881 Den 26.2.1881 köpte snickarmästare Anders Henrik Ekblom de sammanslagna tomterna 154 och 165 av Gustaf Starckes änka Christina Fredrika Starcke (född Nagel) för 5000 mark. Huset vi Västra Långgatan var även Anders Henriks födelsen, från vilket han 1840 flyttade till St.Petersburg och gifte sig med Jakob Mustafs dotter Maria Sofian. Anders Henriks föräldrar var kyrkvaktmästaren Mickel Ekblom och Maria Tillberg. Det andra huset (det hus som föreningen äger) hyrde han ut till familjen Maria Sofia Gustafsson, dotter till Gustaf Starcke (1881-1888) och sedan till brandvakt August Remahls och Johan Remahls famljer (1889-1898). 1. Lagart 2.5.1881 2. lagfart 26.9.1881 3. lagfart 24.10.1881
1892 Den 2 juni 1892 köpte lantbrukaren Johan Frösén från Kauhajoki den avlidne snickarmästaren Anders Henrik Ekbloms sammanslagna tomter 154 och 165 från auktionshuset för 3000 mark. Ägaren till Kaarlela skattehus bodde tydligen tillfälligt i huset Längs Västra Långgatan, eftersom Ekbloms änka inte flyttade till Helsingfors med sin son förrän 1896. Föreningens hus hyrdes först ut till familjen Remahl och sedan, den 20 mars 1900, hyrde Frösen ut föreningens hus till Spritdrycksbolaget i Kristinestad, som drevs av Knut Wendelin.1. lagfart 20 juni 1892 2. lagfart 18 juli 1892 3. 3. lagfart 15 augusti 1892.
1908 Den 16.4.1908 köpte skogsvaktare Juho Kuusinen de sammanslgna tomterna och fastigheterna 154 och 165 av lantbrukaren Johan Frösén för 7000 mark. Föreningens hus (nr 165) hyrdes då av det ovannämnda företaget Spritdrycksbolaget i Kristinestad. Som en detalj reserverade sig Frösén rätten att använda ett av vindsrummen och ett vagnsskjul fram till början av juni. 1. lagfart 22.6.1908 2. lagfart 27.7.1908 3. lagfart 3.8.1908
Text: Sidan skapad och översatt av Dag Björklund ur material av Liisukka Oksa och Simo Teirilä.
