Gård 38 i första kvarteret sträckte sig från Västra till Östra Långgatan. Huset mot Östra Långgatan var huvudbyggnaden och är byggt 1812 till sin äldsta del enligt brandförsäkringsbreven. Enligt mantaslängder, karta och lagfarter var dock gården i Henrik Mattson och hans ättlingars ägo i 230 år 1658-1888 och man kan anta att huset är mycket äldre än från 1812.
Västra delen av magasinlängan mot gränden förstördes i en mordbrand 1888 föranstaltad av ägaren poliskonstapel Josef Robert Till. Gården är idag bland många känd som Henttonens gård.
Stugan besöktes av Mannerheim 1920:
“Den 21 november 1920 besökte general Gustaf Mannerheim vår stad. Med hans ciceroner gjordes en rundvandring kring staden. Det lär ha varit dess pittoreska utseende som slog an på honom. Kommen till Kattpiskargränden, vid Glasas-Richards (Richard Eklund) gård blev det paus. Generalen hade säkert sett något vackert hos det gamla huset — men också något mera. I ett av fönstren fladdrade en fastspikad tyglapp. Han frågade sin uppvaktning vem som bodde där. Efter erhållen upplysning lär Mannerheims ord fallit ungefär så här: Gubben skall ha ett helt fönster, varpå han visades in till Richard. Han tryckte hans hand och en större sedel hade därmed bytt ägare. De växlade några ord, och Richard som blivit i extas, stammade fram sitt — tackar ödmjukast.”
Sannsagor från Kattpiskargränden av Gösta Lindqvist. (1954). Notera att tyglappen i fönstret som omnämns finns med på fotografiet ovan.
Byggnadshistoria
Tomten sträckte sig ursprungligen från Östralånggatan till Västra långgatan med huset mot Östra Långgatan som huvudbyggnad ( uppfört 1812 och 1830 enligt brandförsäkringen, men antagligen äldre). Magasinslängan sträckte sig ursprungligen längs med hela den sida som vetter mot Kattpiskargränden (Lillgränd). Magasinsbyggnaden uppfördes 1845-46 , brädfodrad och rödmyllad under Kakeltak, omfattade från öster till väster 2 magasin, 2 lider, en foderlada, ett stall, ett fähus och en dyngstad.
Den västra delen av magasinslängan förstördes i en mordbrand 1888 ( föranstaltad av ägaren Josef Robert Till, poliskonstapel), då brann foderladan, stallet och fähuset med två kor upp.
Den nuvarande uthuslängan på västra tomthalvan uppfördes av allt att döma 1889-90.
Gårdshuset på den västra tomthalvan är enligt försäkringsbrevet från juni 1860 uppfört 1835 av grantimmer, till en del brädfodrat och överallt målat med “mörkröd vattenfärg”. Huset bestod av farstu, 2 kammare och kök under kakeltak ( vilket syns på fotografi s. 89 i Haavistos bildverk)
Gatubyggnaden mot Västra Långgatan omnämns som varande i alltför dåligt stånd för försäkring detta år (1860) – höjden uppges till ca 5 meter.
Hela tomten försedd med tvenne portar, dels mot Kattpiskargränden ( mellan magasinet och huvudbyggnaden) dels mot Västra Långgatan alldeles intill knuten av gatuhuset. Tomten omgavs vidare av 38 meter träplank.
Text: Förslag till förbättring av stadsbilden: Västra Långgatan mellan Hållfastskagatan och Parkgatan, Wenman Niklas, Talotuuma, 1995
Ägare och invånare
Gårdens historia fram till 1830 utreddes av Pekka Linna.
1658
Enligt kartan från 1658 äger Fendrich Mattson tomten som då har nummer 17. Men i mantalslängderna hittar man dock ingen Fendrich utan Henrik (Hendrich) Mattsson i längden år 1657 och Hendrich Mattssons änka 1659. Vi utgår ifrån att denne Fendrich är samma person.
Henrik Mattssons son var Lill Hans Henriksson, och denna fick med frun Margetha två döttrar, den ena gifte sig med Jacob Jacobsson Stark och den andra, Agnes/Agnetha, med Matts Beckström, som enligt mantalslängderna äger tomten åtminstone från 1732.
1732–1739
Bor borgare Matts Beckström med hustru och sonen Johan enligt mantalsländerna troligtvis på denna gård. Som nämndes var Matts svärson till Lill Hans Henrikssons som var son till Henrik Mattson som ägde gården åtminstone från år 1658.
1739
Matts dör i Björneborg och Johan Beckström tar över gården (finns ingen lagfart på att Johan köper någon gård, så det bör vara Matts gård, dvs. denna gård, eftersom vi senare vet att Johan bor på denna gård).
1751
Enligt Bergentins karta från 1751 ägdes denna gård, som då har nummer 17 i första kvarteret av Johan Beckström. Bygganderna på kartan ser ut att motsvara ungefär dagens situation.
1756-1771
Gården nummer 17 ägs av Johan Bäckström och hans hustru enligt mantalslängderna
1772-1793
Gården har nu nummer 15 i stadsplan från 1772 och ägs av Johan Bäckströms familj o dottern Caisa.
1794
På gården bor Hällströms familj, Caisa Bäcktström har gift sig Hällström 1793
1818
Hällströms dotter Anna Catharina (eller Anna Caisa?) (f. 1800 d. 1886) gifter sig med Josef Lind och de bor i huset.
1830
På gården 38 i 1825 års plan bor nu Borgaren Josef Lind, Catharina hustru
Skräddaren Carl Backman fru Maria mfl
1835
Josef Lind mfl
Ägare enligt brandförsäkringsbrev
1865
Borgaren Josef Lind
1870-1885
Borgareenkan Anna Katarina Lind
1888
Ägdes gården av poliskonstapel Josef Robert Till
1890
Richard Eklund
Text: Dag Björklund, 2023
