Skolbyggnaden är ritad av Lars Sonck och den byggdes 1924-1925. Kullen heter Kasberget. Tidigare fanns här ett utkikstorn som sjömännens fruar använde sig av när de ville blicka ut över havet för att se om deras män var på väg hem. Nuförtiden verkar här Kristinestads gymnasium.
Historia
I början av 1920-talet hade den dåvarande skolan vuxit så att eleverna inte rymdes i byggnaden (där Kristinestads skola nu verkar) och en utvidgning planerades. I mars 1922 sammanträdde stadsfullmäktige och beslöt att fråga om grannstaden Kaskö och de andra svenska grannkommunerna skulle vilja delta med en tredjedel av kostnaderna i en ny skolbyggnad.
Inom mars hade samtliga grannkommuner behandlat ärendet. Kaskö skulle inte delta men Närpes, Tjöck och Övermark var enhälligt för ett deltagande. I Lappfjärd och Sideby godkändes deltagandet men först efter omröstning.
I juni 1922 tillsattes en planeringskommitté, som fick lov att skaffa en tomt, uppgöra ritningar, kostnadsförslag och bestämma entrepenadvillkor. I den invaldes kommunalfullmäktigeordförande August Tåg från Närpes, handlanden Micael Mangs från Tjöck, fullmäktigeordförande Johan Franzén från Övermark, nämndemannen Hemming Hanses från Sideby, kommunalrådet Johan Starcke från Lappfjärd och från staden invaldes skolans rektor Torsten Ström och stadsfullmäktiges ordförande K. A. Winqvist. De totala byggkostnaderna beräknades då till 1,8 miljoner och staden skulle bidra med 1,2 miljoner.
I juli 1922 sammanträdde stadsfullmäktige och beslöt att utan ersättning ge en tomt på Kasberget bakom rådhuset. Stadens finskspråkiga politiker ogillade dessa beslut om skolans byggande och besvärade sig till häradsrätten. Ärendet gick sedan till hovrätten och ända till högsta domstolen som förkastade besvären i april 1923. Planering kunde sen fortsätta och professor Lars Sonck uppgjorde detaljerade ritningar.
I maj 1924 erbjöds entreprenaden ut i lokaltidningen och i landets största tidning och i annonserna uppgavs att byggnadskommitténs ordförande K. A. Winqvist kunde ge mera information.
I juli 1924 beslöt byggnadsnämnden att de skulle godkänna ”Cementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors” offert. Bygget skall påbörjas genast och det speciella här var att samma byggbolag samtidigt skall bygga ett sanatorium på Högåsen åt Tuberkulosföreningen i Finland. Sanatoriet börjar byggas ett par månader före samskolan och det kunde tas i bruk några veckor efter samskolans invigning.
I oktober 1924 var väggarna uppmurade och takläggningen kunde påbörjas och det arbetet klarades av före vintern.
I juli 1925 var bygget färdigt för slutgranskning och kunde inredas för att tas i bruk vid höstterminens början. En stor del av inredningen gjordes av Ab Westa Oy, vars nystartade snickeri låg vid Badhusparken där Sjöfartsmuséet finns idag.
Den 30 augusti 1925 hölls en storslagen invigningsfest i nya samskolan. Inbjudna var stadens ledning, blivande och tidigare elever, nuvarande och före detta lärare och representanter för statliga myndigheter.
Från och med höstterminen 1925 verkade samskolan i den nya byggnaden och den gamla byggnaden invid Kyrkotorget kunde då överlåtas åt den svenska folkskolan.
Under en period under fortsättningskriget 1941-1944 användes samskolbyggnaden som krigssjukhus men i övrigt har den varit verksam varje år.
År 1947 bestämde staten att den kommunala Svenska samskolan i Kristinestad skall bli statlig och efter en övergångstid avslutades den i augusti 1950 och skolani des ställe uppstod Kristinestads Samlyceum. Utan att betala någon ersättning övertog staten byggnaden och all dess inredning.
I augusti år 1973 blev Kristinestads samlyceum igen en kommunal skola och fick då namnet Kristinestads gymnasium. Staten överlät skolbyggnaden åt staden utan ersättning eftersom de ansåg att den endast hade varit till låns sedan 1947 då det blev en statlig skola.
År 1986 bestämdes det att gymnasiets gymnastik- och festsal på övre våningen skall byggas om till ett auditorium med 120 sittplatser. Det skulle förses med AV-utrustning, så att det kan användas för seminarier och konferenser.
Text
