Anvisningar för dig som vill ha en skylt på ditt hus
Kristinasällskapet 16.6.2022
Tack för ditt intresse för husskyltsprojektet och din lokalhistoria. Att skaffa en egen skylt är en givande process där du får veta många intressanta fakta om husets historia och dess tidigare invånare. Dessa riktlinjer hjälper dig att komma igång.
PROCESSEN I KORTHET
Ta reda på husets historia och tidigare ägare med hjälp av källmaterial. Lista nedan. Skriv helst 1 x A4-text från den information du har samlat in, och skriv sedan en sammanfattning i tre meningar. All information bör ha källor. Källan kan till exempel vara “information som gått i arv i släkten” eller “brandförsäkringsbrev nummer 12345 från år 1870”. Det finns ingen övre gräns för mängden innehåll, du kan publicera en avhandling om ditt hus, men det vore bra att ha en sammanfattning i början, så att en tillfällig förbipasserande kan finna det mer intressant att läsa.
Vi har försökt använda följande underrubriker:
Historia
Detta är en allmän beskrivning av husets och dess invånares historia. Detta är den text som till exempel en förbipasserande kan tänkas läsa efter att ha skannat QR-koden på skylten.
Byggnadshistoria
Här kan du gå in mer i detalj på byggnadernas historia, t.ex. med hjälp av information från brandförsäkringsberv.
Ägare och invånare genom tiderna
Här kan du ange byggnadens ägare och innehavare i mera detalj. Gamla foton är naturligtvis ett bra komplement till texten. Det är också en bra idé att ha separata sidor för varje person under de personsidorna.
Den längre texten kommer att finnas på husets sida på krsdigiarc.com på finska, svenska och engelska och sammanfattningen på skylten på finska och svenska. Mycket långa texter kommer inte att översättas fullständigt, åtminstone inte till engelska. Skicka texterna till Harri Alatalo (harri@krepelin.fi) eller Dag Björklund (dag@iki.fi). Harri eller Dag gör först ett förslag till din skylt (här är ett exempel). Innehållet kan editeras fram till beställningstillfället. Beställningar görs två gånger om året, vanligtvis mellan juni och mitten av december, men andra tider kan överenskommas.
Baserat på din längre text kommer Harri och Dag att skapa en sida för ditt hus på digiarc.com och skicka en länk till dig. Om du är bekant med WordPress kan du också få ett eget konto på Digiarcs webbplats och själv lägga in och hantera innehållet på din huswebbplats. Du kan beställa en inloggning från Harri eller Dag Björklund (dag@iki.fi). Vänligen ordna med Harri eller Dag hur de svenska och engelska översättningarna ska ordnas. Vi använder den kostnadsfria översättningstjänsten Deepl som hjälpmedel, som gör ett mycket bättre jobb än Google Translator. Harri kan korrekturläsa den engelska översättningen och Dag den finska.
En skylt kostar 50 euro (30 euro för medlemmar i Kristinasällskapet), en till skylt för samma hus (om tomten är stor eller huset ligger i hörnet av två gator) 20 euro. Om du vill bli medlem, skicka ett e-postmeddelande till maarit.rosengard@pp.inet.fi.
Den viktigaste källan för husets byggnadshistoria är säkert husets brandförsäkringshandlingar. De kan berätta om byggnadsåren, byggnadens förhall, renoveringar och ändringar samt om inredningen i rummen, eldstäderna och till och med ytmaterialen. Brandförsäkringsböcker finns i Feléns arkiv, men krsdigiarc gänget jobbar på att få digitaliserat sju lådor med Kristinestads brandförsäkringsbrev, som förvaras på olika håll i Finland. Om projektet blir verklighet kommer breveb att publiceras på krsdigiarc.com.
Det bästa sättet att ta reda på vilka som tidigare bott i huset är genom mantalslängderna, som finns i digital form här. Det kan vara lite svårt att hitta och läsa informationen. Det första du behöver är ditt husnummer. Husnumreringen har ändrats några gånger, men i allmänhet är den numrering som infördes på 1820-talet den viktigaste (och den återspeglas vanligtvis i det fastighetsnummer som används ännu idag). Husens numrering återfinns till exempel på kartan från 1825.
Utöver dessa primärkällor kan man hitta mer färdigtuggad information hos den lokala amatörforskaren Lasse Backlund, som har en webbplats där han har dokumenterat sina egna hushistoriker. Information därifrån kan användas med Lasses tillåtelse.
I Museiverkets byggnadsinventering från 1960 finns årtal och lite annan historia för flera hus (ofta baserat på brandförsäkringsbreven) samt byggnadsbeståndets tillstånd under inventeringsåret. Vissa hus var föremål för långa och detaljerade inventeringsrapporter.
Böckerna om Kristinestads historia berättar om husen, fartygen och människorna, var och en ur sin egen synvinkel, och de innehåller också bilder som kan användas om källan anges. Du kan hitta dem själv i din lokala bokhandel eller på nätet.
- Anneli Mäkelä (red): Kristinestads Historia 1, 1984
- Per-Olof Jarle: Kristinestads byggnadshistoria. Scriptum. Vasa 2006.
- Olle Haavisto: Kristinestad – En småstadsidyll. Vaasa Oy. Vasa 1985.
- Olle Haavisto: Kristinestad – En småstadsidyll 350 år. I-print/Suupohjan Kirjapaino. Kristinestad 1999.
- Christer Norrvik: Stad under segel – Kristinestads sjöfart efter år 1809. Oy Fram Ab. Vasa 1999.
- Blad ur Kristinestads sjöfartshistoria, Nystén Lilly, 1949
- Kurkistuksia Kristiinankaupunkiin, Waronen & Rantamäki
- Riktlinjer för byggnadsvård, Koivula, 1999, Suupohjan Kirjapaino, Kristinestad